Monday, February 3, 2014

Religionen och kulturrevolutionen i Kina

Kulturrevolutionen startades av Mao Zedong och var en politisk kampanj i folkrepubliken Kina. Mao var då ledare för Kinas kommunistiska parti. Kampanjen pågick från år 1966 tills Maos död 1976. Officiellt skulle kampanjen förnya och sprida revolutionen till hela Kina, och fick stöd av unga idealistiskarödgardister och ett par trogna i partiledningen.

Här i väst kanske vi kopplar ihop "kampanjer" med sociala kampanjer eller människor som i en grupp protesterar mot förtryck och kämpar för rättvisa och frihet. Men i Kina är det tvärtom; det är staten som stöder kampanjerna. Efter att kommunistpartiet kom till makten 1949 har de satt igång ett flertal olika kampanjer som ska utrota olika grupper eller synsätt som partiet ser som hotande.

Så var också kulturrevolutionens avsikt. Man skulle få bort ledare som Mao tyckte hade kommit in på kapitallistiska och revisionistiska vägar, samtidigt som man försökte skapa en kultur som skulla passa in i ett socialistiskt samhälle. Man skulle ta bort allt gammalt feodalt, borgerligt tänkande som fanns i den kinesiska kulturen, och nya generationer skulle pånytt föra igenom revolutionen så att det gamla inte skulle komma tillbaka. Men meningen med revolutionen var inte att lära människorna tänka själva, utan att få dem att tänka på det "rätta" sättet, så som Mao Zedong.
Mao Zedong

Religionen i revolutionens tid

Eftersom de ledande makterna i Kina var kommunistiska - marxist-ateistiska - var religionen direkt mot styret och partiet såg den som ett hot som människorna kunde ha i sina hjärtan och sinnen, istället för partiet. Så "kampanjen för att slå ned mot kontrarevolutionärer" ansåg att förstöra och få bort Kinas traditionella religioner buddhism och daoism i början på 50-talet. Ingen sorts religionsutövning uppmuntrades. (Märk att detta skedde före kulturrevolutionen. Kina hade många kampanjer för ett par tiotals år sedan.).

År 1957 var "anti-högerkampanjen" i gång. Den riktades mot bildade och förståndsmässiga människor eftersom de skulle lätt kunna analysera och avslöja vad partiet egentligen höll på med. Både den här och kampanjen mot kontrarevolutionärer gjordes med direkta order från partiet, och förenklade det för partiet att ersätta den traditionella kulturen i Kina till kommunistpartikultur.

Kulturrevolutionen var katastrofal för den traditionella kulturen i Kina, däribland religionen. Tempel och statyer förstördes, präster mördades, fornminnen, målningar, klassiska böcker och skrifter förstördes. Helgdagar, etikettsregler, underhållningsformer förbjöds. All form av religionsutövning och vidskeplighet bekämpades och många kristna, muslimer och buddhister förföljdes. Miljontals människor dog och likaså Kinas 5000-åriga kultur.

Under denna tid och när kommunismen kom till makten var det helt enkelt farligt att vara religiös, men nu när kommunismens makt minskar, söker sig folket åter till religionen.

Kulturrevolutionen avslutades med Maos död år 1976, och kallas ofta för "de tio förlorade åren" eller "tio år av kaos".
Ungdomar framför sånger i Maos ära under kulturrevolutionen.

Idag

Idag utövas många religioner i Kina. Schamanism, förfädersdyrkan, konfucianism, taoism och olika sorters buddhism är vanliga, men också kristendomen, islam och judendomen har blivit allt starkare på sistone, även om man inte vanligtvis räknar dem som kinesiska religioner eftersom de inte uppstod i Kina.

Exempel uppskattar man att det finns knappa 150 miljoner kristna i Kina, medan man tror att antalet aktiva kristna är ca 20 miljoner. Intresset är störst bland den yngre generationen och det är svårt att få tillräckligt med präster utbildade i den takt som intresset stiger.

Det finns också över 40 miljoner muslimer i Kina, och speciellt för Kina är att kvinnorna har bättre ställning här än i resten av världen och att det finns särskilda moskéer för kvinnor med kvinnliga religiösa ledare.


Monday, January 13, 2014

Festivaler inom Hinduismen

Det finns många festivaler inom hinduismen, många av dem pågår i flera dagar. Festivalerna kan se lite olika ut beroende på vilket område man befinner sig i eller så kanske de inte firas på andra platser, p.g.a att de finns för många av annan religion eller så är festivalerna lokala. Hur som helst firas det hundratals festivaler i Indien ensamt, men andra länder har också liknande traditioner.

Färgens festival Holi


Ganesh Chaturthi

Ganesh Chaturthi firas på guden Ganesh's födelse dag, den fjärde dagen i månaden Bhadrapada, vilken oftast infaller i september. På många ställen i Indien inleder denhär dagen en tio dagar lång festival till gudens ära, mest högtidligt är den i Ganesh födelsestad Mumbai (Bombay).

På den första dagen av festivalen placeras färgglada lerstatyer av Ganesh ut i hem och på olika specialla platser i städerna. Statyerna varierar i storlek, de minsta är ett par tiotal centimeter höga, medan de störasta är flera meter höga.

I upp till tio dagar varar festivalen - beroende på platsen den firas - och slutar vid Ananta Chaturdashi, som är den fjortonde dagen av den hinduiska månaden Bhadrapada.

En Ganesh staty bärs
Rolig fakta! I år (2014) firas det den 29 augusti, och i nästa år den 17 september.


Hartalika Teej

Hartalika Teej infaller den tredje dagen av de första två veckorna i månaden Bhadrapada, och är en tre dagars festival som firas av kvinnor för att hedra gudinnan Parvati. Kvinnorna fastar under festivalen för att få äktenskaplig lycka. Fastan brukar vara så sträng att många gör detta utan att dricka ens en droppe vatten. Genom fastan och att utöva pujas (ritual som utförs på morgonen) till Parvati på Hartalika Teej, sägs det att männen till de gifta kvinnorna blir välsignade med hälsa och lever längre, medan de ogifta blir välsignade med att få en man som Lord Shiva.

Festivalen firas med mycken entusiasm, och gifta kvinnor kommer ofta till sina föräldrars hem för att fira. Man klär sig med nya kläder och smycken och målar henna på både händer och fötter för festivalen. MAn tar oftast grönfärgade kläder för att vara som Parvati.

År 2014 firas Hartalika Teej den 28 augusti.



Mehndi, eller henna målningar. Tillfällig tatuering som finns att få runt om i världen.



Deepawali (Diwali)

Deepawali, eller Diwali som det oftast kallas, är ljusets festival och alla hinduer världen över firar den med stor entusiasm. Indirekt översatt betyder Deepawali "raden av lampor" och lampor och diyas (lampor gjorda av lera) är en väldigt vanlig syn under denna festival, och det är kanske därför man kallar den ljusets högtid. De små diyas fyller man med olja och när solen går ner tänder man dem omkring sitt hus. Man brukar också måla en rangoli vid dörren.

Diwali är glädjens, lyckans, klarhetens och storslagenhetens festival. Man ordnar fester, klär upp sig och besöker tempel och vackra, upplysta marknader. De flesta besöker även vänner och familjer för att byta presenter och önska dem lycka. De som inte kan besöka någon kan välja mellan olika kort och presenter som de kan skicka.

Festivalen firas under fem dagar, vilka alla har olika tankar och önskningar, och olika gudar som dyrkas. Man jämför ofta att Diwali är för hinduerna som julen för de kristna. I år firas Diwali från den 23 till den 27 oktober.

Video om Diwali av National Geographic.

Diyas

Monday, December 30, 2013

Sufim, islams poesi

Islamsk poesi, eller sufism, handlar om att vi genom att rena sinnet från det som inte är Gud och veta att Guds sanna väsen är kärlek, kan få den upplysning som öppnar medvetandet. De som utövar det här, sufierna, strävar efter en personlig och direkt kontakt med Gud samtidigt som de får kunskap om vad de tror är den gudomliga kärlekens och vishetens uppenbarelser. De tre huvudsakliga delarna är då kärlek, renhet och visdom.

Sufismen bygger vidare på Koranens och profetens andliga undervisning, och har läromässiga kopplingar till både shiaislam och sunniislam. Sufismen har spridits över hela den islamiska världen, och i bl.a. Centralasien och Indonesien har islam introducerats genom sufismen. Den har slagit rot i Västeuropa och Nordamerika, och i Egypten och Indien tillhör sufismen huvudfåran i islam. Myndigheter och politiska regimer motarbetar ofta sufismen.

Sufisk poesi är mest skriven på arabiska, persiska, turkiska, punjabi och urdu. Den har också påverkat musiken i muslimska samhällen och det har utvecklats många sufiska danser som används som andakter, t.ex sama (en meditativ virveldans), och också musik, qawwali.
Sufisk dans

Två kända poeter:

Rumi

Jalal al-din Rumi levde på 1200-talet i dagens Afganistan. Han räknas som alla tiders största sufipoet och dikterna han skrev är väldigt populära i bl.a Iran, Turkiet och Pakistan, samt av muslimer i Indien och Bosnien. Rumis huvudverk är Divân-e Shams-e Tabrizi, som är en lyriksamling, och Masnavi-ye manavi, som är en lärodikt. Kärleken är det centrala i hans dikter, och han beskriver Gud som den Älskande samt människans och Guds förhållande som ett kärleksförhållande.

Rumi
Dikt översatt till engelska

Rabia

Rabia al-Adawiyya eller Rabia Basri, föddes i Basra på 700-talet och är ett helgon i den muslimska mystikens historia. Mycket av hennes liv berättas av Farid ud-Din Attar, som är en sufipoet, och själv skrevhon inte ner någonting. Enligt Attar blev Rabia såld som slav efter hennes föräldrars död, men blev frisläppt av sin herre när denne såg hennes fromhet. Det mesta av hennes verk finns i texten Tazkiratú 'l-Awliyā ("Gudsvännernas åminnelse"), som Attar skrev ner. Dets sägs att Rabia ansåg att asketismen var en förberedande övning för att nå djupare andliga nivåer, dvs kärlek. Ren kärlek är osjälvisk, förväntar sig varken hopp eller belöning, och utesluter allt som inte är den Älskade. Rabia dog år 801.

Rabia
Dikt översatt till engelska. 

Tuesday, December 17, 2013

Om Rosa Luxemburg

Rosa Luxemburg var en polsk socialist som var av judisk härkomst. Hon föddes troligen 5 mars 1871 och var den yngsta av fem syskon. Hennes familj flyttade till Warszawa år 1873 för att barnen skulle få en bättre utbildning. Luxemburg klarade sig bra i skolan och blev tidigt intresserad av litteratur och skrev mycket som ung. Hon blev också intresserad av politik och började röra sig i olika politiska och antiryska kretsar, och var aktiv inom arbetarpartiet Proletariat fr.o.m. 1886, som ordnade en strejk där partiets ledare avrättades, men en del medlemmar fortsatte ännu att träffas, däribland Luxemburg. 1889 flydde hon till Schweiz för att undgå polisen. Där började hon studera naturvetenskap och nationalekonomi vid universitetet i Zürich, och blev filosofie doktor år 1898.



År 1898 gifte hon sig med Gustav Lübeck, flyttade till Berlin och gick med i det tyska socialdemokratiska partiet (SPD). År 1904 blev hon första gången fängslad, men skulle ha blivit tidigare utsläppt om hon inte vägrat ta emot en gåva av en kung, så hon stannade kvar tills de sparkade ut henne. Hon undervisade från år 1907 till 1914 för sitt partis skola, men motsatte sig sedan SPD:s reformistiska politik och bildade som opposition mot det ett nytt parti tillsammans med Karl Liebknecht m.fl Spartacusförbundet, och senare, år 1917 det tyska oavhänginga socialdemokratiska partiet (USPD). Hon riktade mycket kritik mot det ryska kommunistpartiet som styrde, eftersom hon ansåg att det var odemokratiska.

Luxemburg och Liebknecht ordnade år 1919 en resning i Berlin, där de båda blev brutalt mördade.

Rosa Luxemburgs syn på feminism och antisemitism är ungefär lika. Hon trodde att genom socialismen skulle göra alla jämlika så att man inte skulle behöva kämpa för rättigheter för en skild grupp. Hon var dock vän med många kända feminister på den tiden som trodde på att kvinnor behöver en självständig rörelse som stöder deras rättigheter. Som troende jude var hon inte längre, utan blev ateist senare i livet.

Annan rolig fakta!
  • Det har utkommit en film om henne.
  • Man vet inte säkert om när hon föddes, på hennes födelsedokument är datumet 25 december 1870, men själv sa hon att hon var yngre. 
  • Den polska stavningen på hennes namn Róża Luksemburg
  • På tumblr är hennes mest citerade citat "Those who do not move, do not notice their chains." 
  • Ett torg i Berlin är uppkallat efter henne

Wednesday, December 4, 2013

Religionens ursprung

Ordet religion har sitt ursprung ur latinets 'religio' som betyder gudsdyrkan, gudsfruktan eller respekt för det heliga. Men hur uppkom själva religionen?

Man tror att religionen har funnits lika länge som människan själv, att så länge människan existerat har hon trott på en högre makt, med andra ord en gud (eller flera) eller en ande av något slag. De första religionerna var naturreligioner, och de liknar ofta varandra på de viset att de har liknande drag då de flesta religionerna har gudar för olika naturfenomen, t.ex. både den grekiska mytologin och den nordiska mytologin hade en åskgud, Zeus för grekerna och Tor för nordborna. Det var ofta gudarna som skapat världen och man såg till att de var nöjda så att de skötte om världen bra. Man hade ofta skilda gudar för olika vardagliga saker, såsom hunger, nöd, värme, kyla, födsel, död mm.

Det tros vara så att människorna förr hellre trodde på dolda krafter än att något skulle kunna uppstå spontant (evolutionsteorin) så de tydde sig till att någon form av makt som medvetet styrde världens lopp.

Det finns förstås flera tankar om hur religionerna kom till. Exempelvis Max Müller tänkte att naturfenomen som solen, åskan, havet osv. var religionens ursprung, medan E.B. Tylor tänkte att religionen utvecklats från tron på andar (animism), vilket kommer naturligt vid tankar om sig själv och världen. Också flera andra har tänkt till om det; Sir James Frazer tyckte att den utvecklats från försök på magi, Emile Durckheim att det är ett socialt fenomen från samhällets självbevarande mekanismer, och intressantast Mircea Eliade, som tyckte att ursprunget var ointressant eftersom det finns överallt i världen, alla har någonting heligt och visar gemensamma drag (t.ex. gudar, himlen, underjorden, osv.).

Det sägs att naturreligionerna är ursprunget till dagens religioner, men det kan man inte med rak arm säga ännu. Det finns ännu folk som utövar naturreligioner idag, det kallas för naturfolksreligioner, men nuförtiden är det inte så många som tillhör dem.