Sufim, islams poesi

Islamsk poesi, eller sufism, handlar om att vi genom att rena sinnet från det som inte är Gud och veta att Guds sanna väsen är kärlek, kan få den upplysning som öppnar medvetandet. De som utövar det här, sufierna, strävar efter en personlig och direkt kontakt med Gud samtidigt som de får kunskap om vad de tror är den gudomliga kärlekens och vishetens uppenbarelser. De tre huvudsakliga delarna är då kärlek, renhet och visdom.

Sufismen bygger vidare på Koranens och profetens andliga undervisning, och har läromässiga kopplingar till både shiaislam och sunniislam. Sufismen har spridits över hela den islamiska världen, och i bl.a. Centralasien och Indonesien har islam introducerats genom sufismen. Den har slagit rot i Västeuropa och Nordamerika, och i Egypten och Indien tillhör sufismen huvudfåran i islam. Myndigheter och politiska regimer motarbetar ofta sufismen.

Sufisk poesi är mest skriven på arabiska, persiska, turkiska, punjabi och urdu. Den har också påverkat musiken i muslimska samhällen och det har utvecklats många sufiska danser som används som andakter, t.ex sama (en meditativ virveldans), och också musik, qawwali.

Sufisk dans

Två kända poeter:

Rumi

Jalal al-din Rumi levde på 1200-talet i dagens Afganistan. Han räknas som alla tiders största sufipoet och dikterna han skrev är väldigt populära i bl.a Iran, Turkiet och Pakistan, samt av muslimer i Indien och Bosnien. Rumis huvudverk är Divân-e Shams-e Tabrizi, som är en lyriksamling, och Masnavi-ye manavi, som är en lärodikt. Kärleken är det centrala i hans dikter, och han beskriver Gud som den Älskande samt människans och Guds förhållande som ett kärleksförhållande.

Rumi

Dikt översatt till engelska

Rabia

Rabia al-Adawiyya eller Rabia Basri, föddes i Basra på 700-talet och är ett helgon i den muslimska mystikens historia. Mycket av hennes liv berättas av Farid ud-Din Attar, som är en sufipoet, och själv skrevhon inte ner någonting. Enligt Attar blev Rabia såld som slav efter hennes föräldrars död, men blev frisläppt av sin herre när denne såg hennes fromhet. Det mesta av hennes verk finns i texten Tazkiratú 'l-Awliyā ("Gudsvännernas åminnelse"), som Attar skrev ner. Dets sägs att Rabia ansåg att asketismen var en förberedande övning för att nå djupare andliga nivåer, dvs kärlek. Ren kärlek är osjälvisk, förväntar sig varken hopp eller belöning, och utesluter allt som inte är den Älskade. Rabia dog år 801.

Rabia

Dikt översatt till engelska. 

Om Rosa Luxemburg

Rosa Luxemburg var en polsk socialist som var av judisk härkomst. Hon föddes troligen 5 mars 1871 och var den yngsta av fem syskon. Hennes familj flyttade till Warszawa år 1873 för att barnen skulle få en bättre utbildning. Luxemburg klarade sig bra i skolan och blev tidigt intresserad av litteratur och skrev mycket som ung. Hon blev också intresserad av politik och började röra sig i olika politiska och antiryska kretsar, och var aktiv inom arbetarpartiet Proletariat fr.o.m. 1886, som ordnade en strejk där partiets ledare avrättades, men en del medlemmar fortsatte ännu att träffas, däribland Luxemburg. 1889 flydde hon till Schweiz för att undgå polisen. Där började hon studera naturvetenskap och nationalekonomi vid universitetet i Zürich, och blev filosofie doktor år 1898.

År 1898 gifte hon sig med Gustav Lübeck, flyttade till Berlin och gick med i det tyska socialdemokratiska partiet (SPD). År 1904 blev hon första gången fängslad, men skulle ha blivit tidigare utsläppt om hon inte vägrat ta emot en gåva av en kung, så hon stannade kvar tills de sparkade ut henne. Hon undervisade från år 1907 till 1914 för sitt partis skola, men motsatte sig sedan SPD:s reformistiska politik och bildade som opposition mot det ett nytt parti tillsammans med Karl Liebknecht m.fl Spartacusförbundet, och senare, år 1917 det tyska oavhänginga socialdemokratiska partiet (USPD). Hon riktade mycket kritik mot det ryska kommunistpartiet som styrde, eftersom hon ansåg att det var odemokratiska.

Luxemburg och Liebknecht ordnade år 1919 en resning i Berlin, där de båda blev brutalt mördade.

Rosa Luxemburgs syn på feminism och antisemitism är ungefär lika. Hon trodde att genom socialismen skulle göra alla jämlika så att man inte skulle behöva kämpa för rättigheter för en skild grupp. Hon var dock vän med många kända feminister på den tiden som trodde på att kvinnor behöver en självständig rörelse som stöder deras rättigheter. Som troende jude var hon inte längre, utan blev ateist senare i livet.

Annan rolig fakta!

• Det har utkommit en film om henne.
• Man vet inte säkert om när hon föddes, på hennes födelsedokument är datumet 25 december 1870, men själv sa hon att hon var yngre. 
• Den polska stavningen på hennes namn Róża Luksemburg
• På tumblr är hennes mest citerade citat "Those who do not move, do not notice their chains." 
• Ett torg i Berlin är uppkallat efter henne

Religionens ursprung

Ordet religion har sitt ursprung ur latinets 'religio' som betyder gudsdyrkan, gudsfruktan eller respekt för det heliga. Men hur uppkom själva religionen?

Man tror att religionen har funnits lika länge som människan själv, att så länge människan existerat har hon trott på en högre makt, med andra ord en gud (eller flera) eller en ande av något slag. De första religionerna var naturreligioner, och de liknar ofta varandra på de viset att de har liknande drag då de flesta religionerna har gudar för olika naturfenomen, t.ex. både den grekiska mytologin och den nordiska mytologin hade en åskgud, Zeus för grekerna och Tor för nordborna. Det var ofta gudarna som skapat världen och man såg till att de var nöjda så att de skötte om världen bra. Man hade ofta skilda gudar för olika vardagliga saker, såsom hunger, nöd, värme, kyla, födsel, död mm.

Det tros vara så att människorna förr hellre trodde på dolda krafter än att något skulle kunna uppstå spontant (evolutionsteorin) så de tydde sig till att någon form av makt som medvetet styrde världens lopp.

Det finns förstås flera tankar om hur religionerna kom till. Exempelvis Max Müller tänkte att naturfenomen som solen, åskan, havet osv. var religionens ursprung, medan E.B. Tylor tänkte att religionen utvecklats från tron på andar (animism), vilket kommer naturligt vid tankar om sig själv och världen. Också flera andra har tänkt till om det; Sir James Frazer tyckte att den utvecklats från försök på magi, Emile Durckheim att det är ett socialt fenomen från samhällets självbevarande mekanismer, och intressantast Mircea Eliade, som tyckte att ursprunget var ointressant eftersom det finns överallt i världen, alla har någonting heligt och visar gemensamma drag (t.ex. gudar, himlen, underjorden, osv.).

Det sägs att naturreligionerna är ursprunget till dagens religioner, men det kan man inte med rak arm säga ännu. Det finns ännu folk som utövar naturreligioner idag, det kallas för naturfolksreligioner, men nuförtiden är det inte så många som tillhör dem.